Söta spöken, fina fingrar och goda pumpor!

Niorna fick bekanta sig med ett höstligt Helsingfors på ett lite annorlunda vis i dag!

Grupperna fick sin första uppgift i skolan och det gällde att lägga ett tangram. Att få ihop bilden på en röd kanin visade sig vara en ordentlig utmaning för de flesta grupper! Sedan iväg till följande kontroll i Helsingfors. Efter flera kontroller med nya uppgifter väntade en lätt lunch ute i det gröna. Vem var först framme på sista kontrollen? Det får vi säkert veta i morgon.

Den 8-11 november ordnades den årliga Kulturkarnevalen, den här gången i Karis. Den här stora händelsen samlade i år ungefär 530  finlandssvenska ungdomar från runt om i Finland.

Kulturkarnevalen är för elever i högstadier, gymnasier, folkhögskolor och yrkesläroanstalter. Man samlas för ett långt veckoslut där alla har roligt, lite som Stafettkarnevalen, men istället för idrottstävlingar ordnas olika labb.

Det fanns runt 40 labb det här året, allt från Stagefighting till Beatboxning, Lyrical Jazz, Parkour, Blogg, Serieteckning och Magilabb. Varje labbdeltagare spenderade flera timmar tillsammans varje dag -pratade om just deras sorts kultur, övade och lärde sig nya saker. Labbledarna är professionella, och på lördagens och söndagens slutfester hade varje labb sin egen uppvisning.

I år var det den tionde gången Kulturkarnevalen ordnades. Det började från en idé i en mans huvud – varför skulle man inte kunna ordna en sorts Stafettkarneval för elever som inte gillar sport? Så då gick vår trevliga Gusse (ett fyrfaldigt hurra för honom!) till FSS och undrade om detta skulle kunna vara möjligt. Och tydligen var det det, eftersom vi nu har en Kulturkarneval.

Det var endast få elever från Mattliden som deltog, vilket är synd eftersom skolans föräldraförening betalade alla kostnader. Jag hoppas ni alla kan gå in på Kulturkarnevalens hemsida, www.kulturkarnevalen.fi, och läsa mera. Förhoppningsvis kommer flera att bli intresserade nästa år!

Och nej, ni ungdomar som ryggar för blotta tanken på ordet ’kultur’; kultur behöver inte vara tråkigt, och KK är ett perfekt bevis på det här- jag har aldrig haft så roligt förut!

Anna Helin, 8D

text och bilder

Med buss och tåg kom 80 ungdomar och 6 lärare från Mattliden fram till bok- och matmässan i Böle. Vi traskade fram till den svenska hörnan för att lyssna på författarna Maria Turtschaninoff och Ted Forsström som talade om sina nya böcker. Maria har skapat en fantasivärld i sin bok Anaché och Ted har skrivit en ordlista som borde finnas för nutidsmänniskor. Vad sägs om Diadement eller Marängel?

Vi såg Kaj Korkea-aho också. På bilden håller han i sin nya roman Gräset är mörkare på andra sidan. Låter spännande.

Matmässan måste vi också besöka! Morötter kan vara både goda och hälsosamma men chokladen kan väl ingen motstå?

På vår klasstimme fick vi i 8c öva oss på att uttrycka känslor med enstaka ord och med hjälp av kroppsspråk. Vi kom på ord som beskrev känslan i en bra eller jobbig situation och det var inte så lätt att använda kroppspråk och bara enstaka ord. Vi övade i små grupper och det var skoj! Sedan fick vi visa med händerna om vi är ledsna eller glada, segervissa eller nervösa, osv. Det var inte så lätt som man hade trott men helt roligt var det.

Till sist gjorde vi en stjärna, en med många uddar. Den får symbolisera vår gemenskap!

Greta

Karin Boyes dikt I rörelse känns aktuell varje vår när niorna riktar blickarna mot nya äventyr. Spännande och pirrigt, skönt att få ett långt kapitel avslutat, vemodigt med många avsked men också nyfikenhet inför nya utmaningar. Lycka till på färden!

Den mätta dagen, den är aldrig störst. 

Den bästa dagen är en dag av törst.  

Nog finns det mål och mening i vår färd –  

men det är vägen, som är mödan värd. 

Det bästa målet är en nattlång rast,  

där elden tänds och brödet bryts i hast. 

På ställen, där man sover blott en gång,  

blir sömnen trygg och drömmen full av sång. 

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr. 

Oändligt är vårt stora äventyr.

Den 23 april firas Världsbokdagen som instiftades av Unesco år 1995. Med Världsbokdagen vill man uppmärksamma läsningen och litteraturen, men också upphovsrätten och den fria tillgången till information.

Enligt en katalansk tradition ger man en bok till någon man tycker om och får en ros tillbaka. Då traditionen kom till Finland ville vi på skolan också fira dagen på ett skojigt sätt. Nu har vi i femton års tid firat Bokens och rosens dag med att skriva dikter och dela ut rosor till poeterna! Här i bloggen finns bara ett axplock av alla de fina dikter som elever i årskurserna 6-9 skrev på flera olika språk.

I år blev det inte röda rosor – men vackra ändå!

Tytöllä on hieno tukka

jossa on kukka,

hänellä on myös kaksi sukkaa

ja niissä on paljon nukkaa.

Stella, Elsa ja Nora

Frühjahr ist hier.

Das Gras wächst und

die Schnee geht wek.

Die Blumen sind schön.

Die Vögeln fliegen.

Inga-Stina und Heidi

Roses are red

I have a phone

Nobody texts me

Forever alone!

Ida and Juliana

Många dikter lästes upp

Quand le printemps arrive

on veut courir nu pieds.

On lit une histoire d’amour

écrite par Victor Hugo.

On a des pique nique dans le parc.

Les poches sous les yeux disparaissent

quand le printemps arrive.

Cecilia et Ellenore

Ytan och djupet

Våra ögon öppnas

vi ser på vår värld

ser på våra medmänniskor

Bedömer

Dömer

Vi tittar på ytan

för vi ser ej djupet

Våra medmänniskor ser det

Bedömer

Dömer

De tycker ytlighet är fel

Dömer vår ytlighet

Vi ser deras dom

Bedömer

Dömer

Döm inte andra

Du ser ej heller djupet

Blott en skugga

Betrakta det du ser

Döm ej det osynliga

Alla tror sig se

men hur många kan ens höra?

Ser vi någonting alls?

Finns det ens ett djup?

Det enda vi kan se

är möjligheter och teorier

Vi ingenting ser

Vi ingenting vet

Emil och Marcus

Hej bloggen!

Vi är två flickor i Mattlidens skola i åk 9 som blev ombedda att skriva i skolans blogg om vår resa till Nya Zeeland. Resan dit tog trettio timmar och när vi kom fram var alla jetlaggade i flera dagar framåt. Tidsskillnaden är elva timmar! Vi var på både norra och södra ön, och vi upplevde mycket på båda öarna.

Först var vi på södra ön där vi red, promenerade, åkte på valsafari och simmade med hundratals vilda delfiner. Klimatet var som finsk sommar, t.o.m. lite kallare några dagar. En dag åkte vi med bil till en nationalpark som heter Abel Tasman, där vi paddlade och övernattade på en campingplats. När vi paddlade såg vi bl.a. världens minsta pingvin! Det fanns sälar längs varje strand. Sanden på vissa stränder var svart, vilket var ganska häftigt.

Vi åkte med färja från Picton över till norra ön. Vi spenderade några dagar i huvudstaden som heter Wellington – en väldigt vacker hamnstad. Mycket finare än den största staden Auckland som vi åkte till sista dagen. Vi firade jul i Hawke’s Bay, ett ställe som är fullt med vingårdar, hästar och hav.
Vi åkte efter det för några dagar till en bushcamp för att bo med ursprungsfolket maorina. Det var kanske det mest spännande vi gjorde under resan och vi lärde oss mycket om deras ritualer och livsstil. Vi fick gå på en maori-massage som sägs vara ett samband mellan människan och naturen.

Denna resa var mycket uppskattad av oss alla, och vi såg mycket vi säkert aldrig mer kommer att få chansen att se. Vi rekommenderar Nya Zeeland till alla som har en möjlighet att åka. Tack för oss!

Amanda & Sofia

Vårt land- Maamme

I de nya sköna sofforna är det förhoppningsvis en aning lättare att börja skolan igen efter jullovet. Varför inte sätta sig i endera och läsa något?

Eleverna har fått komma med önskemål om anskaffning av böcker och tidskrifter medan elevkåren har planerat vilka möbler som skulle skaffas till skolbiblioteket. Vi får tacka Sdu, föräldraföreningen och Stiftelsen Liisi Wahl för julklappen!